Det vackra huset i Mollebergsbacken - om 150 ar av turism vid Kullabergs fot

Subtitle

Mölleblogg

Boken om Engelholm och Skelderviken - hur kom den till?

Posted by Erik Magnusson on August 10, 2015 at 12:10 PM

MED BOKEN ”Här fröjdas vi i hafvets vågor” Badliv, turistliv och sommargäster i Ängelholm och Skälderviken genom tiderna” (Stilbildarna i Mölle) sprider Erik Magnusson och Frederic Täckström en ny bild av Lergökastadens lokala badortshistoria. I denna intervju berättar de båda författarna om hur boken kom till.


Hur kommer det sig att ni valde att skriva en bok om Ängelholms och Skäldervikens badortshistoria?


”Vi hade på tre år givit ut tre böcker om det forna badortslivet i Mölle/Arild, i Båstad/Malen och i Torekov. Vi insåg att vi lämnat en stor lucka i Skälderviken. Och när Eva Killberg på bokhandeln inne i Ängelholm i fjol somras frågade oss om det inte var dags att skriva en bok om Ängelholm så började vi fundera.”


Men det är väl inte helt naturligt att en bok om Ängelholm ska handla just om badliv?


”Förvisso inte. Men nu är det så våra böcker är nischade. Och när vi började att göra research om kurortslivet i Ängelholm och Skälderviken så upptäckte vi snabbt att det fanns väldigt många goda historier att berätta om en ort som inte längre är rikskänd som en badort. När vi dessutom fick till stånd ett väldigt bra samarbete med lokala historiker så tvekade vi inte att sätta igång.”


I er bok publiceras många tidigare okända bilder och berättelser. Hur har ni fått tag på så mycket nytt material om en för er okänd trakt?


”Vi har hittat nytt material, eller rättare sagt nytt gammalt material, genom att plöja igenom en lång rad källor. Grunden är en genomgång av de lokala tidningarna från forna dagar. Det har vi dels gjort via Kungliga bibliotekets digitala tjänster. Norra Skåne finns ju sökbar på nätet för åren 1883-96. Dessutom har vi tillbringat åtskilliga timmar på Universitetsbiblioteket i Lund med att snurra fram deras mikrofilmade dagstidningar. Därutöver har vi beställt fram gamla hotellbroschyrer och menyer från UB i Lund. I källmaterialet ingår dessutom en hel del böcker, främst lokala fackböcker som finns att låna på biblioteket i Ängelholm, men även memoarer och annan skönlitteratur som finns sökbara via Google Books. På så sätt har vi hittat hur kända personligheter som Selma Lagerlöf, Ernst Wehtje och Elin Wägner uppfattade Ängelholmstrakten på sin tid.”


Ni har fått god hjälp av lokala historiker. Kan ni berätta mer om det?


Vi har fått extraordinärt god hjälp av Skäldervikens byalag, av Föreningen Gamla Lergökar och av Ängelholms kulturhistoriska förening. Tack vare Kerstin Paulsson, Torgny Bergström, Owe Torgny och Ulf Lindén har vi fått tillgång till många värdefulla gamla bilder. I Skälderviken har vi dessutom fått tillgång till en hel del annat matnyttigt material.


Boken är ju något av ett praktverk. Vad är tanken med bokens layout?


”Den följer de principer som vi fastställt för tidigare badböcker om Mölle, Båstad och Torekov. Att läsa boken ska vara som att göra en tidsresa. Läsaren ska både i text och bilder få en känsla av att befinna sig i den aktuella tidsepoken. Vi har prioriterat bilder som ger en tidskänsla – genom kläder, frisyrer, bilar, cyklar etc. Den känslan har vi försökt förstärka genom att koppla fotografier till annonser, menyer, broschyrer och annat tryckt material från samma tid.”


Har ni haft nytta av er tidigare bokutgivning när ni jobbat med Ängelholmsboken?


”Absolut. Vi har lärt oss var vi kan hitta intressant material om turismen i Nordvästskåne. Och en del material som ”blivit över” i andra böcker har visat sig passa som hand i handske just för Ängelholmstrakten.”


Vilka likheter ser ni mellan kurorterna i Nordvästskåne?


”Det typiska är att alla orterna utvecklade turismen under en och samma period: under 1800-talets två sista decennier. Det var då som två nya uppfinningar - ångbåtar och ånglok - banade väg för den första massturismen. Det var då som städernas växande medelklass såg ett behov av att lämna smutsen i industristäderna för att kurera sig i hälsosammare miljöer. Att komma till Mölle, Ängelholm, Torekov eller Båstad på 1890-talet var att göra en hälsoresa. Den rena havs-, skogs- och bergsluften gjorde gott för lungorna. Den avspända miljön var nyttig för stressade själar. De stärkande promenaderna, de kalla baden och den strålande solen gav trötta kroppar ny energi. Ängelholm drog liksom Mölle nytta av goda kommunikationer med Köpenhamn. I likhet med Båstad lockades många lundaakademiker till Skälderviken och Ängelholm. Precis som i Torekov gick det mode bland bemedlade göteborgare i att komma till Ängelholm.”


Vilka reaktioner har ni mött?


”Enbart positiva. Det mest hedrande var när Kvällspostens kulturredaktör berömde oss för en unik kulturgärning för att vi så noga dokumenterat badortslivet i Nordvästskåne. Det var också stort när en kvinna i Ängelholm berättade att hon gett vår senaste bok till sin gamle far, som har svårt med minnet och talet. När han satte sig ner för att bläddra i vår bok kunde han inte sluta. Då kom både minnena och leendet tillbaka. De nostalgiska minnena var en fantastisk terapi för honom.”


”Vår förhoppning är förstås att boken via omvägar ska nå denna äldre målgrupp, men vi hoppas också att boken blir till nytta också för yngre generationer. Inte bara för att få kunskap om hur närmiljön såg ut förr, utan för att få vägledning in i framtiden när stadsbilden och bostadsområdena förändras i rask takt.”

Categories: None

Post a Comment

Oops!

Oops, you forgot something.

Oops!

The words you entered did not match the given text. Please try again.

Already a member? Sign In

0 Comments